Peter Wallmark (SD) föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut, samt därutöver anföra följande:

Området är som sådant mycket lämpligt för en exploatering med blandade funktioner samt service, vilket också är kontorets ambition.
Vi ser även positivt på många av kontorets övriga ambitioner och målsättningar, som att tillkommande volymer, inom ramarna för planarbetet, bör utformas med hänsyn till Hjorthagens arkitektur samt känsliga kulturmiljö - utifrån skala, volym samt placering.
Målet om att överbrygga barriärerna och sammanbinda Hjorthagen med innerstaden, för att nå översiktsplanens intentioner, ser vi även som positivt.

I tjänsteutlåtandet finns dock även följande formuleringar, under rubriken ”Planprocess”:

Planarbetet kommer att genomföras med utökat förfarande.
Nästa tillfälle som ärendet kommer redovisas för stadsbyggnadsnämnden blir därför efter plansamråd.

Vi menar med emfas att stadsbyggnadsnämnden inte kan acceptera att ett planförslag skall gå ut på samråd utan att nämnden har möjlighet att ta ställning till planförslagets utformning, vare sig gäller skala, volym, placering, struktur eller arkitektur.

Vi menar också att den formella processen för framtagande av detaljplaner brister vad gäller politiska förtroendevaldas möjligheter att deltaga i arbetet och att i praktiken fatta beslut om inriktning och innehåll i det som byggs.
I många fall fungerar stadsbyggnadsnämnden enbart som ett transportkompani för stadsbyggnadskontoret. Med det menar vi att nämnden i många fall har i uppgift att godkänna eller avslå att planarbete sätts igång och att godkänna eller avslå den plan som stadsbyggnadskontoret har tagit fram och — utan mellanliggande beslut i nämnden — låtit gå ut på samråd.
Vid inget tillfälle har nämnden i ett stort antal planärenden ingen möjlighet att formulera på vilket sätt, med vilka mål eller med vilken utformning som ett planförslag skall utarbetas.

Som ett av flera exempel vill vi här ta ärende 13, från nämndens sammanträde 211209:

13 - Startpromemoria för planläggning av del av konduktören 1:1 m.fl., Hjorthagskransen, i stadsdelen Hjorthagen (400 bostäder, kontor, centrumverksamhet)

Vi hade vid nämndens behandling av ärendet inget i sak att invända mot att planarbete skulle inledas. Området är väl lämpat för tillkommande bebyggelse.
Dock fanns i tjänsteutlåtandet i ärendet följande formuleringar, under rubriken ”Planprocess”:

Planarbetet kommer att genomföras med utökat förfarande.

Nästa tillfälle som ärendet kommer redovisas för stadsbyggnadsnämnden blir efter plansamråd.

Vi menar att stadsbyggnadsnämnden inte kan acceptera att ett planförslag skall gå ut på samråd utan att nämnden har möjlighet att ta ställning till planförslagets utformning, vare sig gäller skala, volym, placering, struktur eller arkitektur.
Vi menar att detta går emot skrivningar i 1) stadens budget, liksom skrivningar i 2) stadens reglemente:

1) I förslag till Budget 2022-2024 för Stockholms stad, framlagd av Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna står bland annat följande om stadsbyggnadsnämndens uppgifter:

Nämnden har ett helhetsansvar vid planering och ska samverka med övriga nämnder, bolagsstyrelser och byggaktörer för att nå stadens mål gällande sambhällsfunktioner, en attraktiv, trygg och levande stadsmiljö, ett attraktivt näringsliv, miljö- och klimatarbete och grönområden av hög kvalitet.

Nämnden ska tillsammans med exploateringsnämnden analysera stadsutvecklingsprocesser, samordna och effektivisera gränssnittet mot externa aktörer samt genomföra nödvändiga strukturella förändringar.

Nämndens ansvar omfattar:
» övergripande fysisk planering för bland annat bostadsförsörjning, arbetsplatser, miljö, infrastruktur och skola » myndighetsansvar för planprocess, bygglov, bygganmälan och namngivning. (...)

2) I Reglemente för stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad, antagen 8 april 2019 står bland annat:

2 § Nämnden fullgör
1. stadens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen
2. de uppgifter som i övrigt enligt lag eller annan författning ankommer på den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet

3 § Nämnden handhar
1. stadens planläggning avseende mark- och vattenområdens användning, bebyggelsen och bebyggelsemiljöns utformning samt markens indelning i fastigheter
2. stadens övergripande fysiska planering avseende bl. a. bostadsförsörjning, arbetsplatser, miljö och trafik.

Vi menar att det förfarande som kontoret föreslog i detta ärende (och som tillämpas i ett stort antal övriga ärenden) strider mot
1) formuleringarna i stadens budget samt mot
2) stadsbyggnadsnämndens reglemente.
Kontoret föreslog i detta ärende att nämnden beslutar att
1) påbörja ett planarbete och därefter
2) låta det resulterande planförslaget gå ut på samråd — utan att nämnden vid något tillfälle har möjlighet att ta del av planens utformning.
Kontorets förslag kan tolkas som ett uttryck för vad vi i andra sammanhang har benämnt som ett demokratiskt underskott.

Vi vill i detta sammanhang även hänvisa till ett annat ärende från förgående sammanträde i stadsbyggnadsnämnden:
31 - Startpromemoria för planläggning av del av Skarpnäcks gård 1:1, vid Skarpnäcksfältet i stadsdelen Skarpnäck (cirka 500 bostäder och en sim-, idrotts- och ishall)

I kontorets tjänsteskrivelse inför beslut vid nämndens sammanträde 211209 stod bland annat:

”Under programarbetet för Bagarmossen och Skarpnäck togs två alternativa bebyggelseförslag fram vilka har studerats vidare och bearbetats till ett bebyggelseförslag”.

Om stadsbyggnadsnämndens ledamöter på något sätt skall kunna anses vara ansvariga för sina väljare i frågan om hur och var staden byggs, hade ett minimikrav varit att ledamöterna hade haft möjlighet att ta del av och därefter ta ställning till dessa alternativ.
Så som förslaget presenterades för nämnden reducerades den politiskt tillsatta stadsbyggnadsnämnden även i detta ärende till ett viljelöst ”transportkompani” som enbart hade till uppgift att godkänna det förslag som tjänstemännen tagit fram.

Vi vill här hänvisa till inledningen av vår Motion om alternativa planförslag i viktiga stadsbyggnadsprojekt:

”Nuvarande planeringsmodell lider av ett stort demokratiskt underskott. Den utesluter såväl politiska förtroendevalda som medborgare och närboende från verkligt inflytande över och deltagande i planeringen.
I regel är det stadsbyggnads- och exploateringskontorens tjänstemän som tar fram underlag och förutsättningar och därefter utformar det enda förslag till bebyggelse som presenteras för politiker, allmänhet och närboende.
Ibland anlitar tjänstemännen privata konsulter, som arkitekter, trafikplanerare, landskapsarkitekter etc.

Ibland tar tjänstemän fram förslag i samarbete med utvalda byggherrar och deras egna arkitekter. Politiker, allmänhet och närboende har i regel ingen möjlighet att under ett planeringsarbetes gång tillföra konkreta önskemål, krav och förslag om utformning, volym, placering, arkitektur etc.
När förslag väl har utarbetats och presenteras är det i regel för sent och förknippat med höga kostnader att göra omfattande ändringar eller att börja om. Politiker, allmänhet och närboende ställs i praktiken inför valet att enbart ”säga ja eller nej” till ett förslag.”

Vi menar att denna fråga bör ses som en av flera ”oönskade händelser” vad gäller risken om att KF:s mål 2.2 (Stockholm byggs attraktivt, tätt och funktionsblandat utifrån människors och verksamheters skiftande behov).

Vi hemställer därför om att kontoret ges i uppgift att belysa frågan om nämnden i sitt praktiska arbete 1) uppfyller formuleringarna i stadens budget (se ovan) samt 2) gällande reglemente för stadsbyggnadsnämnden (se ovan).

I denna hemställan ingår att göra en analys av denna fråga samt att för nämnden presentera förslag till åtgärder för åtgärdande av (eventuellt konstaterat) demokratiskt underskott i beslutsprocessen.