Partiernas svar – rått format
Sverigedemokraterna
Hej Leo och Calle
Tack för mail. Bra tanke att ställa frågor till alla partier. Det får dem att visa sin inställning.
Svaret från SD är dessa:
1. Hur ställer du och ditt parti er principiellt till att ta park- och naturmark i anspråk för bostadsbyggande – oavsett stadsdel?
Svar: Sverigedemokraterna är emot att park- och naturmark tas i anspråk för ny bebyggelse. Orsaken är enkel. De flesta av Stockholms förstäder planerades som en enhet med bostäder i grönska för att ge alla boende trädgårdskänslan. Det var ett sätt att ge alla, även de med små resurser, god boendemiljö. Att då bebygga grönskan går emot tanken med stadsdelens arkitektur.
2. Anser du och ditt parti att markanvisningsbeslutet i Hjorthagen respekterar stadsbyggnadsnämndens linje från 2022? Om inte – hur motiverar ni det?
Svar: Naturligtvis var beslutet felaktigt. Jag tror orsaken till att beslutet skiljer sig från hur det sen blev är hur politik fungerar. Stora principbeslut kan ge positiv uppmärksamhet, vilket är vad politiker vill ha. Sen kan enskilda avvikelser lättare döljas från den breda allmänheten. Eftersom det bara är ett fåtal som drabbas av ett sådant enskilt beslut kommer flertalet ända bara att minnas att det finns ett principbeslut som talar om bevarande.
3. Bör staden ha tydligare gemensamma regler för när park- och naturmark bör bevaras?
Svar: Nej, reglerna är redan tydliga. Felet är att politiker inte följer dem. Att då vilja ha tydligare regler är bara att fortsätta spelet. Det är precis lika lätt för en politisk majoritet att bortse ifrån reglerna även då de är tydligare.
Har lagt in infomötet den 24e i kalendern. Ska försöka komma. Dock, det finns många aktiviteter de dagarna före valet så det kan komma kollissioner i planeringen. Men preliminär deltar jag.
Vänliga hälsningar
Mats Johnsson
Ledamot SD Stadsbyggnadsnämnden
Vänsterpartiet
Hej Leo! Här kommer svar från Vänsterpartiet i Stockholms stad.
1. Hur ställer du och ditt parti er principiellt till att ta park- och naturmark i anspråk för bostadsbyggande – oavsett stadsdel?
Vänsterpartiets utgångspunkt är att Stockholm behöver fler bostäder, men att bostadsbyggande inte får ske på bekostnad av oersättliga naturvärden, biologisk mångfald eller människors tillgång till parker och rekreation. I första hand ska staden använda redan ianspråktagen mark och möjligheter till omvandling och komplettering. När park- eller naturmark ändå prövas måste det finnas starka skäl och en hög ambitionsnivå för att undvika, minimera och kompensera påverkan.
2. Anser du och ditt parti att markanvisningsbeslutet i Hjorthagen respekterar stadsbyggnadsnämndens linje från 2022? Om inte – hur motiverar ni det?
Vi delar uppfattningen att Hjorthagens gröna krans, naturvärden och kulturmiljö behöver värnas. Därför har vi i den fortsatta planeringen drivit på för att bebyggelsen ska bearbetas för att bättre harmonisera med områdets höga kulturmiljövärden, avseende utformning, höjder, kulörval och utbredning. Vi har också tydliggjort till stadsbyggnadsnämnden att antalet bostäder kan behöva minska i en eller flera delar av planen, med särskilt fokus på den planerade bebyggelsen vid både Ljusbågen och Rådjursstigen.
3. Bör staden ha tydligare gemensamma regler för när park- och naturmark bör bevaras?
Ja. Under den rödgröna mandatperioden har Vänsterpartiet aktivt drivit på för att stärka skyddet av Stockholms natur. Det har gett resultat: staden har inrättat nya biotopskyddsområden och arbetar med att bilda nya naturreservat. Under mandatperioden skyddas totalt 359 hektar natur, vilket är omkring tio gånger mer än under föregående mandatperiod. Vi har också stärkt arbetet med stadens ekologiska kompensationsarbete, som innebär att när naturvärden ändå tas i anspråk så ska det kompenseras så att den biologiska mångfalden i staden stärks i sin helhet. Men mycket arbete kvarstår, och vi behöver tydligare och gemensamma principer för hur natur- och parkmark ska hanteras i planeringen. Naturvärden, ekologiska samband, klimat- och rekreationsvärden samt lokal tillgång till grönska ska komma in tidigt i processen och väga tungt i avvägningarna. Naturen är stadens mest robusta och kostnadseffektiva infrastruktur för att skydda oss mot skyfall och värmeböljor, rena luft och vatten samt stärka människors hälsa.
Allt gott!
Vänliga hälsningar
Sherif Zakhour
Borgarrådssekreterare
Förskole-, fritids- och fastighetsroteln
Stadsledningskontoret
Socialdemokraterna
Hej Leo,
Här kommer Socialdemokraternas svar till er valkompass. Svaret lämnas som ett gemensamt partisvar och inte enskilda företrädare.
1. Hur ställer du och ditt parti er principiellt till att ta park- och naturmark i anspråk för bostadsbyggande – oavsett stadsdel?
All stadsplanering ska bidra till en socialt och ekologiskt hållbar stad. Stockholm behöver fler bostäder för att minska bostadsbristen, skapa möjligheter för fler att bo kvar och ge förutsättningar för stadens utveckling och näringsliv. Många av de bostadsprojekt som pågår i dag utvecklas på redan hårdgjorda ytor, exempelvis parkeringsplatser. Samtidigt finns det situationer där även icke hårdgjorda ytor kan behöva prövas för bebyggelse för att kunna möta behovet av nya bostäder. Varje sådan avvägning måste göras med hänsyn till naturvärden och rekreativa värden.
2. Anser du och ditt parti att markanvisningsbeslutet i Hjorthagen respekterar stadsbyggnadsnämndens linje från 2022? Om inte – hur motiverar ni det?
Vi anser att markanvisningsbeslutet grundar sig på de förutsättningar som har utretts inom detaljplaneprocessen. Dessa prövas fortsatt, där hänsyn tas till områdets sociala, ekologiska och kulturhistoriska värden.
Efter samrådet beslutade stadsbyggnadsnämnden den 19 februari år 2026 att förslaget ska bearbetas för att bättre anpassas till områdets kulturmiljövärden. Inkomna synpunkter från invånare behöver tas med i det fortsatta planarbetet inför granskningen. Det kan innebära justeringar av förslaget, exempelvis minskade byggrätter i vissa delar. Den fortsatta processen ska säkerställa att bebyggelsen anpassas utifrån de avvägningar som behöver göras.
3. Bör staden ha tydligare gemensamma regler för när park- och naturmark bör bevaras?
Stockholm behöver både skydda värdefull natur och bygga fler bostäder. Under innevarande mandatperiod har staden stärkt naturvården genom att inrätta flera nya naturreservat och biotopskyddsområden, så att uppskattade och värdefulla naturområden kan bevaras för framtida generationer. Stadens arbetssätt innebär att naturvärden prövas tidigt i exploaterings- och planprocessen och att projekt som inte är förenliga med lagstiftning eller stadens miljömål inte genomförs. När exploatering ändå sker används grönkompensation för att stärka andra gröna värden, exempelvis genom nya planteringar, rekreativa miljöer och ekologiska åtgärder. Staden arbetar även med att ta fram en strategi för skydd av naturområden.
Med vänlig hälsning,
Fredrik Ståhl, pressekreterare
Finansroteln, stadsledningskontoret
Socialdemokraterna i Stockholms stadshus
Miljöpartiet
Hej Leo,
Tack för era frågor och ert engagemang för Stockholms natur. Jag har blivit ombedd att svara på den enkät du sickat Miljöpartiet i Stockholms stad (till Åsa Lindhagen). Nedan hittar ni våra svar.
Park- och naturmark är inte obebyggda reservytor som kan tas i anspråk så snart staden växer. De är en förutsättning för biologisk mångfald, klimatanpassning, folkhälsa, rekreation och en god livsmiljö.
1. Hur ställer du och ditt parti er principiellt till att ta park- och naturmark i anspråk för bostadsbyggande – oavsett stadsdel?
Miljöpartiet anser att nya bostäder som huvudregel ska byggas på redan hårdgjord mark, genom omvandling av exempelvis parkeringsytor, tidigare verksamhetsmark och annan mark som inte fyller viktiga ekologiska, rekreativa eller sociala funktioner. För att fördyliga detta har vi i Stockholms stads budget, vilket är stadens främsta styrdokument, förhandlat in följande skrivning: Utgångspunkten för stadsplanering som initieras under mandatperioden är att mycket stor försiktighet ska råda med byggnation i ESBO (ekologiskt särskilt betydelsefulla områden). Om ändock byggnation planeras i ESBO ska naturvärdesinventering alltid göras i tidiga skeden, exempelvis i samband med markanvisning.
2. Anser du och ditt parti att markanvisningsbeslutet i Hjorthagen respekterar stadsbyggnadsnämndens linje från 2022? Om inte – hur motiverar ni det?
Om markanvisningen innebär bostadsbyggande på park- och naturmark på det sätt som beskrivs i frågan, anser vi inte att den självklart respekterar stadsbyggnadsnämndens inriktning från 2022.
Stadsbyggnadsnämndens beslut 2022 betonade att ny bebyggelse skulle fokusera på hårdgjorda ytor, anpassas till den befintliga bebyggelsens skala och utgå från områdets topografi, ekologi och kulturmiljö.
I april togs beslut om markanvisningar i Exploateringsnämnden. I beslutet som lades fram har kontoret flyttat byggelsen från de mest skyddsvärda ekbiotoperna (investeringsområde 4 i NVI) till mindre känsliga ytor (investeringsområde 17). Vidare har man i högre grad utnyttjat redan hårdgjorda ytor och befintliga gatustråk, vilka NVI:n identifierade som områden med lägre naturvården. Vi noterar dessa förbättringar från kontorets sida men ser fortsatt att det finns utmaningar med att säkerställa områdets ekologiska funktionalitet. Därför kommer vi i det fortsatta arbetet med detaljplanen (som är det som i slutändan slår fast bygganderans byggnadernas placering mm) kräva att intrånget i naturen minimeras. Vi drev detta förra mandatperioden då vi styrde i en grönblå koalition och vi driver detta inom ramen för det rödgröna styret.
3. Bör staden ha tydligare gemensamma regler för när park- och naturmark bör bevaras?
Ja. Stockholm behöver tydligare och mer bindande gemensamma regler för att skydda park- och naturmark i hela staden.
Reglerna bör bland annat slå fast att:
exploatering av park- och naturmark ska undvikas när det finns alternativa lokaliseringar på redan exploaterad eller hårdgjord mark,
naturvärden, ekologiska samband, träd, rekreativa kvaliteter, kulturmiljö och klimatanpassningsfunktioner ska bedömas tidigt och samlat,
områden med höga natur- eller rekreationsvärden ska ha en stark presumtion för bevarande,
beslut om att exploatera grönområden ska kräva en tydlig redovisning av vilka alternativ som har prövats och varför de har valts bort,
medborgardialog och lokal kunskap ska vara en del av beslutsunderlaget,
förlust av naturvärden ska inte kunna kompenseras enbart genom gröna tak, planteringar eller mindre upprustningar på annan plats utan genom ekologisk kompensation av minst motsvarande ekologiska värden och funktioner, som genomförs lokalt eller i nära anslutning aktuell plats.
Staden behöver planera för både fler bostäder och mer grönska. Det kräver att bostadspolitiken utgår från faktisk byggbar mark och från möjligheten att använda befintliga lokaler, omvandla kontor till bostäder och bygga på redan hårdgjorda ytor – inte från ett kvantitativt mål som riskerar att driva fram exploatering av naturmark.
Vi återkommer angående möjligheten för någon av våra politiker att delta vid informationsmötet den 24.
Vänliga hälsningar,
Gabriel Werner
Borgarrådssekreterare
Miljöpartiet de gröna i Stockholm
Centerpartiet
Hej Leo och Calle,
På uppdrag av Jonas Naddebo skickar jag här Centerpartiets svar på era enkätfrågor. Hör gärna av er om ni har fler frågor eller vill ha förtydligande kring något.
Jonas är tyvärr upptagen den 24 augusti, men vi vill gärna delta i ert infomöte så vi ska se om någon annan politiker från Centerpartiet kan delta.
1. Hur ställer du och ditt parti er principiellt till att ta park- och naturmark i anspråk för bostadsbyggande – oavsett stadsdel?
Att bevara och utveckla parker och värdefulla grönområden när Stockholm växer har länge varit en av Centerpartiets viktigaste frågor. Vår utgångspunkt är att ny bebyggelse i första hand ska ske på redan ianspråktagen eller hårdgjord mark och att marken ska användas effektivt för att minska intrång i värdefulla grönområden.
Samtidigt är inte all obebyggd mark lika skyddsvärd. Varje plats måste prövas utifrån sina natur- och rekreationsvärden, där behovet av bostäder vägs mot biologisk mångfald, människors tillgång till grönområden och stadens långsiktiga utveckling.
2. Anser du och ditt parti att markanvisningsbeslutet i Hjorthagen respekterar stadsbyggnadsnämndens linje från 2022? Om inte – hur motiverar ni det?
Nej. Centerpartiet har i stadsbyggnadsnämnden varit tydligt med att det nuvarande planförslaget avviker från de principer som nämnden beslutade om 2022. Bebyggelsen har flyttats till ett område med högre naturvärden utan att avvikelsen redovisas eller motiveras på ett tillfredsställande sätt.
Vi har därför kritiserat att tidigare politiska ställningstaganden inte respekterats och krävt att staden utreder ett biotopskyddsområde för de mest värdefulla naturmiljöerna.
3. Bör staden ha tydligare gemensamma regler för när park- och naturmark bör bevaras?
Centerpartiet vill ha tydligare och mer förutsägbara principer för hur park- och naturmark värderas i stadsutvecklingen. Beslut ska bygga på naturvärden, biologisk mångfald, rekreation och klimatanpassning, samtidigt som Stockholm måste kunna fortsätta växa.
Vi vill också införa 3–30–300-regeln så att alla stockholmare har träd i sin närmiljö och nära till en park eller ett grönområde.
Med vänlig hälsning,
Helena Andersson
Politisk sekreterare
Centerpartiets kansli
Liberalerna
Hej! Här kommer Liberalernas svar.
Hur ställer du och ditt parti er principiellt till att ta park- och naturmark i anspråk för bostadsbyggande – oavsett stadsdel?
Orörd park- och naturmark bör inte bebyggas, men dessvärre måste ibland vissa områden av mindre värde användas för bostäder.
Anser du och ditt parti att markanvisningsbeslutet i Hjorthagen respekterar stadsbyggnadsnämndens linje från 2022? Om inte – hur motiverar ni det?
Dessvärre förändras förutsättningar under processens gång – åt båda hållen. Mindre områden kan bebyggas och ibland ökar projekten i storlek.
Bör staden ha tydligare gemensamma regler för när park- och naturmark bör bevaras?
Egentligen finns en koncensus att hårdgjorda ytor ska bebyggas i första hand. Men grönområdena borde ges större vikt i stadsbyggnadsprocessen.
Liberala hälsningar
Björn Ljung
Kristdemokraterna
Hej!
Tack för ditt meddelande, och för att ni tar fram en valkompass rörande exploatering! Frågan om grönområden och parkmark är faktiskt något som vi prioriterar ordentligt i valet 2026. Som du ger exempel på nedan finns det planer på exploatering i såväl planerade naturreservat som grönområden och i villaområdenas lungor. Det är inget annat än orimligt att bedriva den sortens förtätningspolitik när det finns lämpligare platser med omfattande byggplaner redan som det är.
Angående era frågor:
Vi motsätter oss exploatering av gröna plättar i staden – grönområden, parker, sk prickmark och naturreservat är alla fyra exempel på platser som är olämpliga att bebygga. För att freda dessa platser från grävskopor går vi kristdemokrater till val på att skydda dem i detaljplanerna. Det kan låta byråkratiskt, men skydd i detaljplanen gör det formellt planstridigt att bebygga områden och ger stockholmarna större inflytande att häva olämpliga byggplaner ifall styren av skiftande färg pressar igenom byggplaner utan stöd i detaljplanen. Vi vill även att Stockholm grundar ett slags grönområdesbolag. Eftersom grönområden, parkmark och prickmark oftast ägs av kommunen redan bör den överföras från exploateringsnämnden – vars uppdrag är att exploatera – till grönområdesbolaget, som då får i uppdrag att istället vårda och bevara grönytan. På så vis får staden större rådighet i bevarandet av grönområdena.
Vi anser att markanvisningen för Djurgårdens kanslibyggnad är lämplig eftersom den uppförs där tidigare kansli rivits, men de nya planerna på bostäder och kommersiella lokaler tar för stora grönytor i anspråk.
Absolut! Därav att vi går till val på detaljplaneskydd för grönytor generellt, samt möjligheten att avsätta kommunal mark so minte lämpar sig för exploatering till ett separat bolag som får i uppdrag att vårda och bevara, snarare än exploatera.
Tveka inte att höra av dig ifall du har någon ytterligare fråga!
Allt gott
Vänliga hälsningar,
Nike Örbrink
Gruppledare
Kristdemokraterna Stockholms stadshus
Moderaterna
Hur ställer du och ditt parti er principiellt till att ta park- och naturmark i anspråk för bostadsbyggande – oavsett stadsdel?
Vi vet att stockholmarna älskar sina grönområden och att bevara och skydda grönska i staden har ett starkt stöd bland stockholmarna. Grönområden är viktiga både för människors hälsa och välbefinnande, men också för klimatet och den biologiska mångfalden. Tyvärr har Stockholms stad under lång tid byggt bort stadens grönområden - på 25 år har en yta motsvarande hela Kungsholmen försvunnit. Trots detta fortsätter S-styret att bygga bort populära grön- och villaområden. Det säger Moderaterna nej till.
Moderaterna vill bevara mer av stadens grönområden och kommer därför att avbryta pågående byggprojekt i grön- och villaområden som saknar stöd hos stockholmarna. Vi kommer också att öka mängden stadsgrönska i innerstaden och införa ett kommunalt mål om andelen grönyta i Stockholm. Konkret handlar våra löften bland annat om:
Avbryta byggprojekt i populära grön- och villaområden
Införa ett mål om att halva Stockholm ska vara grönt
Öka mängden stadsgrönska
Förbättra underhåll av grönområden, träd och parker och införa fler naturreservat och biotopskyddsområden
Anser du och ditt parti att markanvisningsbeslutet i Hjorthagen respekterar stadsbyggnadsnämndens linje från 2022? Om inte – hur motiverar ni det?
Nej. Och därför reserverade vi oss också till förslaget i exploateringsnämnden i våras. Vi att antalet nya bostäder behöver minska och i första hand placeras på redan hårdgjorda. Det finns stora naturvärden i Hjorthagen som måste skyddas. Hjorthagskransen ligger exempelvis inom spridningszon för ekologiskt särskilt betydelsefulla områden och det finns ekologiska värden kopplat till det stora ekbeståndet.
I det norra området anser vi att eventuell ny bebyggelse enbart ska prövas längs med Gasverksgatan och den östra sidan av Rådjursstigen. Det var också vårt beslut under förra mandatperioden, men det har tyvärr nuvarande S-styre frångått. Däremot är vi positiva till möjligheten att få en ny idrottshall i Hjorthagen. Det vore bra för barn och unga och för föreningslivet i stadsdelen.
Bör staden ha tydligare gemensamma regler för när park- och naturmark bör bevaras?
Vi anser att stadens översiktsplan ska uppdateras med vårt förslag om ett kommunalt mål för andelen grönyta – ”halva Stockholm grönt”. Översiktsplanen är det mest centrala och vägledande styrdokumentet för stadens nämnder och bolag i arbetet med stadsutvecklingen. Då är det inte mer än rimligt att det styrdokumentet också syftar till att säkerställa grönskan i staden.